Uppföljning till Bryggeriartikel

29 Mar

I veckan publicerades en artikel om bryggerier som jag skrivit på SCB. Jag fick inte plats med Systembolagets statistik i artikeln, men då jag tycker den är intressant så får ni den istället här på Ölsvammel.

I artikeln på SCB så kunde ni läsa att antalet bryggerier ökat kraftigt, framförallt från 2010 och framåt. Frågan är hur utvecklingen sett ut på konsumtionssidan. På grund av tillgänglighet till statistik så begränsas denna del till försäljning via Systembolaget. För att få en fullständig bild av ölkonsumtionen bör även försäljningen på pubar, restauranger, privatinförsel, smuggling och hembryggning inkluderas.

Vi ser en liknande utveckling på konsumtionssidan som i bryggeribranschen. Antal liter öl per person (20 år och uppåt) har ökat kraftigt och gått ifrån vin, samtidigt som sprit tappat i försäljning. Under perioden 1993-1998 låg försäljningen runt 16 liter per capita, men sen ökade försäljningen. 2007 stabiliserade sig försäljningen på strax över 30 liter per person.

Diagram 1

Försäljningen av öl uppdelat på kategorier har också förändrats under denna period. Ljus lager är fortfarande den överlägset största kategorin och den har också upplevt en ökning. Från att försäljningen legat stabilt runt 100 miljoner liter per år under stora delar av 90-talet så började det en ökning 1999 som pågick fram till 2009 då den stabiliserade sig på ca 220 miljoner liter. Under samma period har försäljningen av övrig öl mer än fördubblats från 3,3 miljoner liter 1999 till 7,1 miljoner liter 2009. Skillnaden för övrig öl är att ökningen fortsatt efter 2009 och accelererat under 2010-talet. Mellan 2010 och 2017 ökade försäljningen av övrig öl från 9,0 miljoner liter till 20,8 liter.

Diagram 2

När posten med ’övrig öl’ delas upp i mer detaljerade stilgrupper så är det en stilgrupp som sticker ut: ’Ale brittisk-amerikansk stil’. Troligtvis p.g.a. IPA som 2017 var den femte mest sålda ölstilen på Systembolaget. Trots den stora ökningen i denna stilgrupp kan vi konstatera att storsäljaren Mariestads Export sålde 1,3 miljon liter mer än hela ’Ale brittisk-amerikansk stil’. I övrigt ser vi att ’veteöl’ har fått sig ett lyft under perioden och passerat ’porter och stout’ i antal sålda liter. ’Syrlig öl’ står fortfarande för en liten del av försäljningen även om den också ökat de senaste åren.

Diagram 3

Även konsumtionsmönstret vad gäller dyrare öl har påverkats. För enkelhetens skull kallar vi öl upp till 59 kr/liter för ’billigare’ och från 60 kr och uppåt för ’dyrare’ (60 kr/liter motsvarar ca 20 kr/33 cl). Innan 1995 fanns det knappt någon försäljning av dyrare öl, men det är först 2010 som det händer något i den dyrare prisgruppen. Från 2010 fram till 2017 har försäljningen av billigare öl ökat med 1,3% samtidigt som dyrare öl ökat med 986%. I nedanstående diagram kan vi se hur många liter öl det sålts i olika prisgrupper, billigare öl följer samma försäljningskurva som för ljus lager och inkluderas inte i nedanstående diagram. Dyrare öl stod för 6% av den totala försäljningen på Systembolaget under 2017. Noterbart är att det sker ett skifte 2017 där försäljningen i gruppen 60-69 kr/liter minskar något medans 70-79 kr/liter fortsätter öka. Kan vara början på ett skifte mot ytterligare dyrare öl. Tyvärr har jag inga prisindex för öl att jämföra med, men den prisökningen som skett på Systembolaget (för alla produkter) under 2010-talet kan inte ensamt förklara denna utveckling.
Diagram 4

Försäljningen av öl kan också delas upp i svensk och importerad. De två kategorierna följer varandra relativt bra även om importerad öl plockar marknadsandelar fram till 2015. 2016 händer dock något där försäljningen av importerad öl börjar avta samtidigt som svensk öl ökar, detta gör att importerad öl tappar marknadsandelar mot svensk öl.

Diagram 5 Diagram 6

Som ni såg här ovan så är det framförallt kategorin ale i brittisk-amerikansk stil som ökar bland övrig öl. Den har också en intressant utveckling när den delas upp i importerad och svensk. Fram till 2016 så är det främst importerad öl som säljs i denna kategori, men 2017 svänger det och svensk öl tar över. Håller svensk IPA på att gå om importerad IPA? Det vore en kvalitetsstämpel för de svenska bryggarna.

Diagram 7

Stort tack till Systembolaget som hjälpte mig ta fram denna statistik.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *