Sugar Daddy Double

28 Feb

Det blev en mycket lyckad kväll igår. Vi började som sagt redan på förmiddagen med en tur till Humlegården. Blev förvånad av hur långt ut det låg. Trodde det låg närmare stan. Men det var kul att gå runt och titta på alla prylar man kunde inhandla. Farsan köpte ett kit med fat, gaspatron och en massa slangar som han ska ha till pumpen hemma. Sen bar det av in mot stan för lunch of bastu. Gubbarna hade lånat en lägenhet som låg i närheten av Handelshögskolan. Rikigt fin med både bastu och pool på innergården. Efter bastun provade vi en Maredsous 8 som bytit etikett sedan senast jag drack den.


Smakade bra även denna gång även om jag inte hade något minne av att den var så rökig. Farsan hade också fyndat en Mikkeller Fra & Till som vi avsmakade innan det blev färd mot Monks. När jag satte mig i taxin så fick jag ett sms från en vän: “Tjena, det är Anders. Sitter på Monks och provar öl, är du i närheten?”. Så när vi kom dit så beställde vi fram lite extra stolar och började prova vår egna brygd: Sugar Daddy Double. Den var svagt kryddad och len i smaken. Kändes väldigt låg i alkoholhalten jämfört med liknande öl. Jag och brorsan kom fram till att den nog var rätt nära Leffe Dark. Tyvärr beställde vi aldrig in för att jämföra.

Efter ett par glas började vi prova lite annan öl och det blev en del godbitar. Bl.a. en tall (trädet) ale. Alba – Scots Pine Ale Smakade sött av tall och päron. Väldigt intressant öl.


Morfar hade fått upp ögonen för ett argentiskt mikrobryggeri som hette Antares så jag sprang och hämtade en Barley Wine åt han. Morfar sa att den var god men att han föredrog dubbeln som vi varit med och bryggt. Den hade smak av honung och humle, smakade inte riktigt som en normal Barley wine. Den var väldigt söt med och påminnde mer om en mjöd.


Nästa runda tänkte jag ta ett säkrare kort så jag tog in en Riegele Veteöl till morfar och en Struise Pannepot 2006 till mig själv. Veteölen var ok, men knappast den bästa jag provat, samtidigt som Pannepot’en var riktigt fin. Smaken verkligen exploderade i munnen och attackerade hela tungan. Den var söt och kryddig, med lång eftersmak. Smaker som jag upplevde var: mörk chocklad, rök, tobak/cigarr, bränd karamell, torkad frukt, muskot och lakrits. I mina kommentarer har jag bl.a. skrivit: “Härlig!!”. Måste prova mer av Struise nästa gång.

Nu började det bli dags för hemgång och vi hade till slut lyckats betala för maten. Då tog farsan och Mårten in en varsin flaska De Molen. Först en Hel & Verdoemenis (Hell and Damnation) och sen en Steen & Been (Stone and Bone). Båda var riktiga smakbomber men inte lika välbalanserade som Pannepot’en. Den första var klart bäst i mina ögon samtidigt som den sista var lite för mycket för min smak. Kändes lite som när jag drack en Thomas Hardy Ale som inte lagrats klart. Lite grann som att dricka saftkoncentrat. Men nu är ja petig, det var ändå två riktigt bra öl. Mårten hade tagit in den sistnämnda och jag skrev ner ett citat: “Den smakar ladugård. Utsökt!”. Tyvärr börjar min kamera bli gammal och tar i tid och otid oklara bilder. Men här är en bild på den första:

Då kanske man ska ta och betygsätta dom här på ratebeer också…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *